Under antiken var Quseir den mest betydande
staden vid Röda havet. Staden var slutmålet för
den kortaste rutten genom öknen till Nilen och centrum
för både handel och försvar. Arkeologer har
ännu inte funnit bevisen, men många menar att ursprunget
till dagens Quseir ska sökas så långt som
4000 år tillbaka i tiden.
Gamla Quseir ligger 8 kilometer norr om dagens Quseir och
antas ha blivit anlagd på 300-talet f.Kr av Ptolemy
II Philadephus. Staden var på den tiden känd som
Myos Hormos och var viktig för romarnas handel med Indien.
Utgrävningar visar att staden kort därefter övergavs
och stod obebodd i över tusen år. Inte förrän
under 1300-1400-talen, under Ayyubid- och Mamlukdynastierna
återvände livet till Quseir. Återigen blev
staden ett viktigt handelscentrum för arabiska köpmän
på säljäventyr i Kina, Indien och övriga
Asien. Under utgrävningarna har arkeologerna hittat material
både från det romerska och arabiska Quseir, keramik
från Indien, silke från Kina,
exotiska kryddor, fragment av kokosnöt och textilier
dekorerade med bilder av elefanter.
Den nya staden
Nuvarande Quseir antas ha bildats i samband med det ottomanska
maktövertagandet av Egypten år 1517. För att
skydda pilgrimerna och försvara Röda Havets centrala
plats i den muslimska världen byggde ottomanerna omgående
ett fort.
Quseir tog tillbaka rollen som Röda Havets viktigaste
hamnstad för handel med den arabiska halvön. Den
intensiva handeln och andra nationella intressen ledde till
att konsuler från stormakter som Storbritannien, Frankrike,
Österrike och Persien fanns på plats i Quseir ända
fram till 1860. Och som alltid när flera herrar gör
anspråk på att ta kontrollen över viktiga
geopolitiska områden, så växte även
denna gång rivaliteten mellan Quseir och de allt större
hamnarna i norr, bland dem Suez. Tack vare stöd av Hijaz
i form av både ammunition och krigare, överlevde
Quseir fransmännens slutliga ockupation år 1799,
men de ständiga tumulten satte så småningom
stopp för den tidigare så blomstrande tillväxten
i Quseir. Lämningar från den här tiden finns
i dag utspridda över hela staden. På torget Amr
Ibn el As hittades till exempel nyligen franska befästningar
från 1700-talet.
Strategiskt läge
Det var Quseirs läge som viktig hamnstad som framför
allt gjorde staden så omstridd. Men Quseir hade också
en given plats i det antika Egyptens religiösa liv. Vägen
mellan Nildalen och det gamla Quseir, som av faraonerna kallades
Rohanou, var den rutt som deras förfäder en gång
i tiden letts av gudarna när de lämnade landet Punt
för Egypten.
Faraonerna brukade resa via Wadi Hamamat och Quseirs hamn
till Punt, gudarnas land, för att hämta mystiska
objekt till religiösa ritualer. Under Ottomanerna behöll
staden sin religiösa roll genom att pilgrimerna reste
genom Quseir på sin väg genom Egypten på
väg mot Saudiarabien. Quseir låg lämpligt
nära de heliga städerna Mecka och Medina. Hamnen
användes också för att skicka majs till Mecka
under Hajjs regim. Det är en förklaring till den
stora mängden moskéer och helgedomer som den lilla
staden har grupperat sig kring.
Harmonisk stadsplan
Den gamla staden Quseir uppvisar ett överraskande harmoniskt
mönster av gator och hus. Med tanke på hur många
olika herrar som styrt staden och hur olika funktioner staden
haft genom årtusendena brukar besökare förvånas
av hur väl muslimska strukturer blandas med element
från andra kulturer. Ett antal inskriptioner, utgrävningar
och monument vittnar om en intressant väv av människor
som alla hade någon slags relation till staden; beduinstammar,
tamilska köpmän, muslimska shejker, afrikanska
pilgrimer samt Mameluk- och Hijazkrigare, franska militärer
och vetenskapsmän, brittiska och indiska soldater och
italienska industriidkare.
Återuppväckandet
I början av 1900-talet räddades Quseir från
bortglömdhet av att en
fosfatfabrik och en telegrafstation anlades. Staden tvingades
då återigen upp ur en hotande törnrosasömn
och bli en modern hamnstad.
I dag är det den växande turismen som ger staden
ännu en ny chans till blomstring. Fascinationen inför
livet kring röda havet lockar många nya turister
från hela världen. Förutom historien och
det fantastiska läget vi havet så lockar också
livet under havets yta biologer och dykare. På tre
timmar nås Brother Islands unika undervattensvärld,
med en fantastisk artrikedom. Dessutom är det nära
från Quseir till Luxor.
Det moderna Quseir
Kampanjen Återuppväckanden av en stad har sitt
ursprung i en mer än 15 år gammal idé.
Tanken på att något borde göras för
att bevara Quseirs egenart och för att ta kontroll
över utvecklingen väcktes av den lokale historikern,
den nu bortgångne, Mr. Kamal el Din Hussein (Mr. Hammam)
i samarbete med några andra berörda parter.
Filosofin för återuppväckandet formulerades
strax därefter år 1990 i samarbete mellan NGO:s
, specialistinstitutioner och lokala och nationella myndigheter.
Carpe Vitam har bidragit genom att på olika sätt
hjälpa projekten att ta fart.
Vi från Carpe Vitam såg hur viktig rehabiliteringen
av den gamla pittoreska staden skulle kunna bli för
innevånarna i Quseir. Tanken på att återuppväckandet
också skulle ge lokalbefolkningen energi, kunskap
och stolthet gillades också av the World Heritage
Convention, i vilken Egypten är en medlem. Där
betonas vikten av att bevara bosättningar och kulturlandskap,
inte bara monument.
Som en följd av detta bildades the Quseir Heritage
Preservation Society, dels för att stödja myndigheterna
i arbetet med att implementera de projekt som föreslagits
av the Wallenberg Charitable Trust, dels för att agera
sambandscentral mellan utländska donatorer, egyptiska
utvecklingsorganisationer och NGOs.
Planen
Kärnan i rehabiliteringsprojektet Återuppväckandet
av en stad är bevarandet av Quseirs historiska centrum
med hjälp av detaljerade föreskrifter över
hur arbetet måste gå till.
Till att börja med genomfördes en undersökning
av nuläget för att
identifiera hur marken utnyttjades, vilka tomma ytor som
fanns samt av monumenten. Utifrån denna inventering
har vi på Carpe Vitam tillsammans med alla iblandade
parter gjort upp en plan för hur rehabiliteringen ska
gå till för att lyfta fram Quseir fantastiska
tillgångar.
Till exempel måste rehabiliteringen i alla lägen
ske på ett sådant sätt att den miljömässiga,
arkitektoniska och arkeologiska egenarten bevaras. Den historiska
rikedomen från tiden som tongivande hamn i Röda
Havsregionen ska fortsätta att karakterisera Quseir.
Men lika viktigt är alltså att stärka lokalbefolkningens
engagemang och sträva mot ett oberoende av utifrån
kommande organisationer, hur välvilliga de än
är. Som till exemepl Carpe Vitam.
Enligt planen ska "the Historic Centre" förklaras
som skyddsområde och återställas som det
en gång såg ut. Gamla landmärken ska återanvändas,
en investeringsfond för mindre affärsrörelser
ska startas, liksom ett utbildningscenter med syfte att
förvandla staden till ett kunskapscenter med inriktning
på kulturarv, lokalbefolkningars engagemang och framtida
oberoende. |